Språket bär kunskapen (del 1)
På URplay finns det en programserie som handlar om hur man praktiskt kan arbeta språkutvecklande; "Språket bär kunskapen". Nedan följer ett axplock av det jag tog fasta på från första programmet där man bl.a. får följa en NO-lärare och en SVA-lärare som arbetar tillsammans på en högstadieskola.
Elever kan ofta ämnet men de stupar på språket. Som lärare måste man våga släppa på prestigen och prova nya metoder! SPRÅKET BÄR KUNSKAPEN.
Eleverna har (oftast) vardagsspråket - det språk som krävs för att man ska klara av vardagen och hemmet. Det vi måste ge dem är skolspråket - det språk som krävs för att klara skolan. Vi måste börja i elevernas vardagsspråk och ta dem till skolspråket.
Eleverna saknar ofta vanliga ord och ämnesord. Det kan leda till att de kopierar ord från texter som används i undervisningen och använder dem utan att egentligen veta vad de betyder. Vi måste därför fråga dem om de förstår begreppen de använder.
"Vad är klyva?"
"Förstår ni styrstavar?"
"Vad menar du med befolkning?"
"Vad är ljudvågor?"
SVA-läraren introducerar CIRKELMODELLEN. Den innebär i korta ordalag:
1. Man bygger upp kunskap i ämnet.
2. Man förklarar och benar ut vad som menas i det man läser genom att t.ex. läsa modelltexter och genom att prata om ord och begrepp.
3. Man skriver en text tillsammans. När man hjälps åt att formulera den lär man sig också vad som är de viktiga orden/nyckelorden.
4. Eleverna har fått tillräckliga förkunskaper för att nu kunna producera texter själva. Först nu kan man testa av eleverna!
Här har jag gjort en bild för att förklara processen:
Punkt 1 och 4, de gröna delarna, gör alla lärare! Punkt 2 och 3, de lila delarna, fokuserar på språket - och det är när ämneslärare arbetar med även detta som man kan säga att man arbetar språkutvecklande!
Vad är det för ord som kan vara svåra att förstå för eleverna?
- rena ämnesord
- sammansatta ord (man sätter ihop två ord, t.ex. äggula, busstation) och nominaliseringar (man gör om ett verb eller adjektiv till ett substantiv, t.ex. pappan dog - pappans död)
- sambandsord (och, men, däremot, medan, därigenom)
En teknik man kan använda under punkt 2 är "Reading to learn" som innebär att man använder det som eleverna är vana vid i skolan; läraren ställer en fråga och eleverna svarar. Knepet är att förbereda så att eleverna alltid kan svara rätt! Hur?
* Läs en hel mening.
* Tänk efter vilket/vilka ord som är det viktiga i meningen och ställ en fråga på det.
* Eleven svarar på frågan och läraren bekräftar "Bra!" och markerar det viktiga ordet i texten (som man då lämpligen har på storbildsskärm).
* Utveckla ordets betydelse.
Ett exempel på hur detta skulle kunna se ut (fritt taget från min fantasi och jag frånsäger mig allt ansvar för om informationen om istiden stämmer eller inte):
Läs högt: Under istiden var landet obeboeligt.
Läraren frågar: Vad betyder istid?
Eleverna svarar: Vet inte.
Fråga: Vad är tid?
Svar: Klockan. En timme. En minut.
Fråga: Bra! Vad är det för tid nu?
Svar: 2014. Den 22 oktober.
Fråga: Ja! Bra! Vad är is?
Svar: Vatten som är hårt. Kallt.
Fråga: Ja, det är rätt! Vatten som har frusit. För länge sen var landet fullt av is. Det fanns inga människor där. Man kunde inte leva. Det fanns inga träd, inga hus. Det kallas för istid. Förstår ni?
(Och här är svaret från eleverna förhoppningsvis JA! och man kan fortsätta med att förklara ordet obeboeligt).
Utöver ovanstående exempel på språkutvecklande arbetssätt kom följande tips från några lärare i programmet:
- LÄS texter och dialoger
- GÖR rollspel och träna på att använda begreppen
- KÄNN på hur det fungerar "i verkligheten" - skrota klassrummet och gå ut och pröva orden/begreppen praktiskt (t.ex. ha matematiklektion i mataffären)
- REFLEKTERA därefter över hur det gick och vad eleverna har lärt sig
Avslutningsvis ett citat från en av lärarna i programmet: "Ointresse kan bero på att man inte förstår." Det tål att tänkas på!
Programmet hittar ni här: http://urplay.se/Produkter/182357-Spraket-bar-kunskapen-Att-identifiera-svarigheter