Modul: Stimulera läsintresse

Denna modul handlar om läsfrämjande arbete, d.v.s. både att stimulera läsintresse och att utveckla läsvanor. Eleverna måste bli sedda som läsare – deras läsning måste uppmärksammas och synliggöras i skolan.

Något att diskutera: Ska man tävla i läsning? Forskning har visat att tävlingar av olika slag (t.ex. uppsatta mål rörande sidantal eller antal böcker som eleverna ska läsa) med belöningar inte främjar utan snarare motverkar elevers läsintresse (del 1, s.6). Hur gör ni på din arbetsplats? En annan sak forskare varnar för är att använda läsning som bestraffning för det gör inte läsningen attraktiv, och man bör inte heller tvinga eleverna att ta fram en bok i några minuter när det är stökigt i klassrummet för då får de ändå ingen läsro (del 3, s.5).

Högläsning är ett sätt att intressera elever som har svårt med läsningen och som brister i läsintresse på grund av det. Det är viktigt att läsa med inlevelse; olika röstlägen, pauser, tempo, intonation, gester och mimik (del 1, s.8).

Urvalet av texter som ska användas kollektivt i klassen är viktigt. Texterna ska vara språkligt anpassade, eleverna bör kunna relatera till texterna, de måste få tillfälle att koppla texten till sin egen vardagsverklighet, känna igen sig i situationer och föreställa sig hur de själva skulle ha upplevt det och agerat om de befann sig i samma situation.

Ställ gärna frågor till eleverna om deras tankar kring texten och läsningen (del 1, s.5):
- Hur tänker du nu?
- Hur kom du på det?
- Hur kommer det sig att du gör den tolkningen?
- Vad får dig att tro det?

I del 1 hittar du en enkät som kan användas om man vill göra en läsvaneundersökning. Kolla gärna in den! I podden som finns (Samtal om samverkan) får man också flera olika bra tips på hur man kan jobba med läsningen. T.ex. får man tips om hur man kan göra annorlunda bokredovisningar:
- Speeddejting
- QR-koder
- Epilog – 10 år senare

Medieanvändningen har ökat. Idag läser eleverna mycket via datorer, mobiler, paddor. Läsning är inte enbart skönlitterära böcker och tryckta källor. Ta tillvara de populärkulturella och tekniska vanorna och kompetenserna som eleverna har utvecklat på eget initiativ och använd i undervisningen! Nya medier är t.ex. fan fiction, digitala spel och online-communities (del 2, s.3).

Tips för elever med läs- och skrivsvårigheter: de tenderar att i hög grad intressera sig för medier som magasin, tidningar och webbplatser. Prova att läsa sådana texter med dem!

Ett annat tips: Använd datorspel i undervisningen. Många datorspel ”bygger på starka berättelser och har bärande inslag som liknar konventionell skönlitteratur” (del 2, s.8).

I del 3 i modulen Stimulera läsintresse handlar det om läsmiljön; hur den fysiska och sociala miljön samspelar för att stimulera intresse för läsning. Chambers menar att ”förekomsten av läsplatser på en skola signalerar läsandets värde till eleverna” (del 3, s.1).

Biblioteket ses ofta som den vanligaste läsplatsen. Men uppfattar eleverna någon annan plats i skolan i första hand som ”läsplats”? Det är värt att fråga dem (t.ex. med hjälp av enkäten om läsvanor i modulens del 1)! Läsupplevelser är ofta förknippade med specifika platser och stämningar, t.ex. heta sommardagar på stranden, i kojan, i väntan på bussen (del 3, s.6).

Man måste också ha olika platser för olika typer av läsaktiviteter! T.ex. läsa ostört, sagostunder, högläsning, boksamtal, dramatiseringar. Om man vill att elever ska vara lugna ska man skapa små, intima platser (del 3, s.6).

Något att fundera på är estetiken: Vad är första intrycket när eleverna kommer in i skolan, klassrummet, fritidshemmet och biblioteket? ”Om läsning ska framstå som attraktivt måste vi fundera på hur det ska synliggöras och därmed ges ett större värde” (del 3, s.3).
 
5 kriterier som överlag uppmuntrar barn och unga att bli läsare (del 3, s.4): 
  • En textrik miljö där de läser, läses för etc.
  • En språkrik miljö där samtal om det lästa uppmuntras.
  • En kunskapsrik miljö där de kan lära sig om världen genom läsning och samtal
  • En stimulerande miljö där de interagerar med människor som tycker att läsning är underhållning
  • En hemmiljö som har kontakt med skolan
Utveckla ett klimat där elever som gillar att läsa får synas! (del 3, s.4-5) Det behöver inte enbart ske i samband med undervisningen. Varför inte ha läsecirkel på fritids?

Fånga elevernas intresse - Skylta med ett välgenomtänkt urval av böcker och annat läsmaterial och arrangera det så att det drar till sig elevernas uppmärksamhet och väcker deras nyfikenhet (del 3, s.7). Byt ut ofta. Ha endast böcker i skylten som eleverna kan låna omedelbart – att vänta på en bok kan göra att intresset svalnar.

I del 3 kan man hitta ”Idéer för utveckling av läsmiljön” som innehåller MASSOR av tips! T.ex. veckans händelser, veckans uppfinning, döp om klassrummen till författare/kända böcker, sätt upp omslaget, skapa utställningar, veckans dikt, läskoja, bokklubb… Kolla in det!

För att stimulera eleverna till läsning är det också viktigt att personalen visar att de är intresserade av läsning. Läsande förebilder är viktigt! ”Skolor där de vuxna visar sig som läsande människor och där läsande barn synliggörs och uppmuntras har bättre förutsättningar att inspirera alla elever som läsare än skolor där läsningen som aktivitet är mer eller mindre osynlig” (del 4, s.1).

Hemmet påverkar också elevernas läsvanor. Elever från familjer där föräldrarna läser med stort läsintresse hade ett högre medelvärde på lästestet PIRLS 2006 än de som kom från hem där föräldrarna var mindre intresserade av läsning (del 4, s.2). Det finns också undersökningar som visar att ungdomar uppskattar tips om olika typer av läsmaterial vilket gör det lättare för dem att själva hitta något intressant att läsa.

Eleverna ser vuxna som läser och som kommunicerar om det till eleverna och varandra – men de vuxna behöver också intressera sig för elevernas läsning (del 4, s.3). Fråga eleverna vad de tänker om texten de har läst! Använd gärna frågor med en fundersam ton, t.ex. ”Jag undrar…”, ”Berätta för mig…”, ”Jag skulle vilja veta vad ni…”. Frågor med ”varför” kan upplevas som hotfullt och krävande (del 4, s.5).

Elever kan också vara läsande förebilder t.ex. genom att rekommendera litteratur till varandra, att man gör en sammanställning på favoriter, använder affischer eller ordmoln (tips: worditout.com, wordle.net) för att grafiskt synliggöra vad eleverna har tyckt om att läsa (del 4, s.7).
 

Tips på hur man kan prata om böcker och texter:

  • Välj ut en del i en text och läs högt
  • Presentera ett flertal böcker genom att läsa 2 minuter ur varje
  • Välj texter som passar in i händelser man möter/jobbar med, t.ex. Nobelfesten, Astrid Lindgrens födelsedag, när Titanic sjönk, Världsbokdagen etc.
  • Visa äkta engagemang – tipsa aldrig om böcker som du själv inte har läst

 

Några aktiviteter som kan bidra till att utveckla elevernas läsintresse: (läs mer ingående i del 4, s.8-9)

  • Nämn något du har läst på varje lektion under en dag 
  • Bär omkring på en bok en dag och läs i den då och då
  • Anordna läsrazzior
  • Anordna en läsflashmob
  • Äldre elever läser för yngre
  • Ordna en läsdag på skolan
  • Ordna ett läsforum
  • Planera inköp av nya böcker tillsammans med eleverna
  • Tips: http://www.bolla.se (tips om hur man kan främja skolelevers läsintresse genom att verka som förebild)

Gruppen som jobbade med modulen hade massor av bra, roliga tips på hur man skulle kunna jobba för att stimulera eleverna. Här är några av idéerna som gruppen diskuterade:

  • ha en bokadventskalender med ”Vem läser?” på skolans tv (olika lärare höll upp en bok som de läser framför ansiktet och så fick eleverna gissa vem det var som läste – svaret kom på tv:n nästa dag)
  • sätta in läsmaterial i uppehållsrummet (t.ex. magasin och facklitteratur)
  • ha veckor då alla elever läser vid en fast tidpunkt varje vecka
  • införa ”lästid” på fritids/i uppehållsrummet
  • skapa ett biblioteksråd med eleverna och ta hjälp från skolbibliotek och stadsbibliotek
  • berätta mer för varandra (ge boktips, vara läsande förebilder)
  • åka på bokmässan med eleverna
  • bjud in till författarbesök
  • lägga upp mer om böcker och läsning på skolans tv
  • ha ”veckans händelse” uppsatt så att alla ser
  • läs för andra klasser och/eller yngre elever
  • bjud in skolbibliotekarien oftare för att berätta om böcker
  • synliggör elever som läser genom t.ex. stipendier och ha resultat från lästävlingar på tv:n
  • sätta upp texter som eleverna har producerat fysiskt i skolan
  • ha med skolbibliotekarien på föräldramöten för att betona vikten av läsning
  • lärarna läser när eleverna läser istället för att t.ex. planera eller rätta
  • ha inspirationsdag för personalen
  • ha ”bokens vecka” och inleda varje lektion i en veckas tid med 10-15 min läsning
  • börja läsa varje klassföreståndartid i t.ex. en månad
  • ha lästävlingar (t.ex. att eleverna vinner om de läser mer än 1/3 av det läraren läser)

 

 

Allmänt | |
Upp