Modul: Samtal om text
I den här modulen jobbade vi med del 1-4.
Modulen handlar om hur textsamtalet kan bidra till elevernas förståelse av texten och språkliga utveckling och kunskapsutveckling i alla ämnen. Textsamtalet kan bli ”ett verktyg som hjälper eleverna att förstå hur andra tänker och förstår” (del 1, s.2). Textsamtalen ska inte vara situationer där vi bedömer elevernas förmågor utan vara tillfällen som gör det möjligt att aktivera eleverna att läsa och förstå. Det ska låta om läsningen! ”Vägen till den tysta läsningen går via högläsning, samtal om böcker, textsamtal och att få ingå i sammanhang där texter får kött och blod” (del 1, s.4).
Exempel på hur läraren kan förbereda ett textsamtal: (del 1, s.7-9)
• Välj en lämplig text.
• Studera texten. Högläs texten för dig själv och upptäck ord som kan belysas etc.
• Välj ut begrepp och ord som du aktivt och medvetet belyser på många olika sätt under textsamtalet.
• Välj ut fraser och meningar som ger eleverna möjlighet att förklara med egna ord.
• Vem är författaren och hur påverkar den texten?
• Formulera frågor till texten – öppna frågor som ger möjlighet för eleverna att tänka och berätta.
• Fundera över hur texten ska presenteras.
Exempel på hur läraren kan genomföra textsamtalet: (del 1, s.9)
• Låt eleverna tala
• Lyssna aktivt; ställ följdfrågor, bekräfta…
• Hjälp till att styra samtalet i önskad riktning
• Låt eleverna tala
• Lyssna aktivt; ställ följdfrågor, bekräfta…
• Hjälp till att styra samtalet i önskad riktning
Reflektera efteråt: (del 1, s.10)
• Hur gick det? T.ex. vilka frågor var lyckade, vad blev jag förvånad över, vilka utmaningar innebar samtalet för mig, vad ser jag av lärande hos eleverna och vad tänker jag om det…
Valet av text är viktigt! Innehållet ska vara värt att läsa om. När man läser texten måste man packa upp den, d.v.s. förutsäga olika händelser, ställa hypoteser, formulera egna frågor, klargöra otydligheter, sammanfatta och göra kopplingar samt bearbeta texten (del 2, s.4-5).
Praktiska tips:
* Inled varje lektion med kort högläsning (hämta böckerna i skolbiblioteket). Genom dessa textmöten kan eleverna bli intresserade (del 1, s.2)
* Arbeta med genrehjul: skriv in olika genrer (t.ex. saga, biografi, deckare, noveller, humor, mysterier), diskutera vilka böcker eleverna känner till inom olika genrer, prata om vad de föredrar att läsa, visa var böckerna finns på skolbibblan, presentera och högläs smakprov från genrerna. Eleverna kan sedan göra egna genrehjul med böcker de läser och reflektera över vad de läser mycket respektive lite av, och de kan jämföra med kompisar.
* Tänka högt-metoden (del 2, s.8): Läraren synliggör sitt eget tänkande vid läsning av en kortare text så eleverna får en modell på hur de själva kan göra. Så här gör du som lärare: Högläs ett stycke ur en text för eleverna. Gör tankestopp där du t.ex. förklarar hur du gör när du inte förstår vissa ord eller begrepp eller hur du hanterar en svår mening, gör textkopplingar (”När jag läste detta kom jag att tänka på en annan bok jag har läst…” ”När författaren beskriver detta känner jag igen mig…” ”Jag funderar på hur jag kan använda det jag läst så att…”). Ett tips är att sätta upp en översikt över textkopplingar och hur man kan säga på väggen i klassrummet.
Arbeta med läslogg
Genom att skriva läslogg kan reflektionerna däri visa hur eleven har förstått texten, vilka språkliga svårigheter eleven ser i texter och vad som hindrar hens förståelse. Den kan användas som ett arbetsredskap för att följa elevens tankeutveckling och läs- och skrivutveckling!
En fördel med läslogg är att den kan bidra till att alla får sin röst hörd eftersom eleverna får möjlighet att skriftligt fundera över textens innehåll före samtalet (del 3, s.1). Alla har också olika kulturellt betingade erfarenheter, övertygelser, kunskaper och förväntningar om t.ex. politik, livsföring, kärlek, utbildning och vad som är rätt och fel. Varje möte med texten blir därför unikt! De flesta är inte medvetna om sin egen repertoar förrän de får höra andras (del 3, s.4).
Riktad skrivning i läsloggen = skriv ner vad man vet/inte vet om ett ämne/begrepp eller skriv ner sina tankar kring en bestämd fråga. T.ex. avsluta lektionen med ”Vad var svårast idag?” eller ”Vad var mest intressant idag?” (del 3, s.6).
Reflektioner i läsloggen = eleven kan lyfta fram vad hen fastnade för i texten. Detta kan läraren använda som utgångspunkt i textsamtalet (del 3, s.6). Tycker eleven att det är svårt att skriva? Teckna en inre bild istället! Det kan också vara en väg till tolkning av text, och man kan samtala om varför man har valt just den bilden (del 3, s.9).
Läsloggen som stöd i textsamtal = ha textsamtal med eleverna i smågrupper (4-5 elever) där de kan använda sina reflektioner i läsloggarna som utgångspunkt (del 3, s.6).
I samtalsfilmen med Gunilla Molloy (del 3 i Samtal om text) får man också tips på hur man ska bemöta elever som säger att de inte orkar skriva loggbok:
- Var envis och ligg på med läsloggarna
- Utgå från elevernas tankar och visa att vi räknar med dem och att läsloggen behövs med tiden vill eleverna vara med
- Ge beröm
I undervisningsfilmen årskurs 9 (del 3) betonar man också en sak som jag tycker är viktig: Eleverna ska veta innan de skriver om de skriver för sig själva, om texten ska delas med läraren eller om texten ska delas med alla.
I undervisningsfilmen årskurs 1 (del 4) gav de ett exempel på hur man kan jobba med läslogg med yngre barn: 1) Hör/Läs text
2) Få ner tanken – rita
3) Prata om texten med en kompis/klassen. Vad har du ritat? Hur tänkte du då?
Jobba med inre bilder - föreställningsvärldar
När vi läser skapar vi mentala textvärldar och de ser olika ut hos olika personer. Läsning handlar om att gå in i texten och bekanta oss med personer, tankar och miljöer, men även att gå ut ur texten och fundera över vad det är man har varit med om, vad det kan betyda och om det stämmer med ens egna uppfattningar (del 4, s.2).
Läsare som inte har kommit så långt i sin läsutveckling får svårt att utveckla en rik textvärld! Tips: läraren kan läsa tillsammans med eleverna i början och prata om texten för att hjälpa eleverna använda sig av sina egna erfarenheter och kunskaper (del 4, s.4). Ni kanske också känner igen fenomenet att många elever vill byta bok ofta innan de knappt har hunnit börja läsa? Där menar författaren att gemensam läsning och samtal kan hjälpa elever lära sig bygga föreställningsvärldar. Om man läser tillsammans och kopplar texten till gemensamma erfarenheter, tv-program, studiebesök och tidigare läsning etc. kan eleverna lättare skapa sig inre bilder (del 4, s.5).
Lästips
Läs ”Fördjupningsuppgifter” i del 2 i Samtal om text där du får en liten guide i hur man kan jobba med Venn-diagram, Berättelseansikte och VÖL-strategin.
