Lässtrategier för vuxna - en utvecklingsartikel
Lindvall & Östmar har gjort ett utvecklingsarbete grundat i att flera studerande inte klarar målen för läsförståelse på GRNSVA. De ville planera en undervisning där lässtrategier skulle stå i fokus (s.3). Det finns väldigt lite forskning i det här ämnet så jag tycker det var ett mycket bra initiativ av dem! Rolig läsning!
De använde sig av metoden Reciprocal Teaching (RT) – man ska i en dialog mellan lärare och elev lära sig ställa frågor till texten, sammanfatta vad man läst, klargöra svåra ord/sammanhang och förutsäga och gissa textens innehåll (s.5-6). De arbetade med både skönlitteratur och sakprosa, och lärarna visade hur de fyra olika strategierna fungerade. ”Texten visades via dator och kanon och vi lärare ’tänkte högt’ samtidigt som vi markerade i texten” (s.8).
Resultatet visade bl.a. att kurstiden var för kort för att nå några egentliga resultat. Läsovana studerande behöver mer tid till både förståelse och användning av strategierna. Elevernas begränsade ordförråd gjorde också att det blev svårt att svara på frågorna om textens innehåll, både de skönlitterära texterna och sakprosan. Varför-frågorna var svårast att besvara och det berodde dels på ordförrådet men också för att de var ovana och/eller inte hade förmågan att läsa mellan raderna. De hade svårt att sammanfatta texterna och fastnade ofta i detaljer istället för att se helheten och budskapen i texterna (s.9).
Slutsatserna Lindvall & Östmar kunde dra var bl.a. att alla lärare i alla ämnen behöver lyfta lässtrategier vid läsning. ”Först då kan man synliggöra om och hur de studerande tillämpar lässtrategierna, samt hur de påverkar deras läsförmåga positivt. Huvudsyftet med att lära sig lässtrategier är ju att man ska lära sig att tillämpa strategierna på alla texter man möter och inte se det som en strategi som används i ett specifikt ämne eller bara i en läskurs” (s.11).
Mina reflektioner efter att ha läst artikeln är att jag känner igen SÅ mycket! Jag arbetar ständigt med olika lässtrategier med eleverna (fokus på olika strategier i olika texter och vid olika tillfällen) och min förhoppning är att de ska "fastna" hos eleverna så att de använder strategierna mer aktivt själva. Men det är svårt! Jag håller med att om eleverna behöver tid, tid, tid och övning, övning, övning. Tid man sällan har tyvärr! Kurserna ska gå i ett rasande tempo och undervisningstiden är knapp.
Metoden att "tänka högt" tyckte jag fungerade jättebra när jag gjorde övningar med det i samband med Läslyftet. Det har jag fortsatt göra ibland - men man får akta sig för att inte servera allt för eleverna känner jag. Ibland säger jag alldeles för mycket och så finns det bara lite kvar för eleverna att analysera själva. Men det kan ju också bero på textinnehållet och textvalet - jag skulle kunna planera det bättre.
Lärarna symboliserade de fyra strategierna med olika figurer i syftet att underlätta för eleverna. Jag har aldrig använt symboler utan istället namngett strategierna med "Gissa", "Läsa mellan raderna", "Ställ frågor" och "Sammanfatta". När jag läser att symbolerna inte fick önskad funktion känner jag mig nöjd med att jag inte har använt bilder. Jag läste mycket om "En läsande klass" ett tag och blev peppad på att hitta vuxenanpassade bilder att använda, men jag tyckte att det blev "töntigt" och avstod. Lindvall & Östmars undersökning visar ju att jag kanske gjorde rätt i det då.
Det viktigaste som jag plockar med mig från Lindvall & Östmars undersökning är det sista citatet: Huvudsyftet med att lära sig lässtrategier är ju att man ska lära sig att tillämpa strategierna på alla texter man möter och inte se det som en strategi som används i ett specifikt ämne eller bara i en läskurs. Det är så otroligt viktigt att ALLA lärare tar ansvar för elevernas språk- och läsutveckling. Det är inte bara svensklärarna som ska jobba med ord, begrepp och strategier. ALLA som arbetar med texter måste göra det! Det är också därför jag hyllar Läslyftet-satsningen som Skolverket har gjort. Alla lärare behöver få upp ögonen för hur man lär sig ett språk på bästa sätt - och att språkinlärningen sker i alla ämnen. Jag önskar att vi gjorde en liknande satsning här på mitt jobb så att alla lärare får verktygen och stödet i att arbeta språk- och läsutvecklande.