SVAtipset

Den här modulen har jag endast varit med på del 4 och 5 i. Läs mer om modulen här.

 

Del 4 handlar om att vi behöver ha kännedom om elevernas bakgrundskunskaper om sakprosatexter. Varför?
- När man vet vad eleverna kan så kan läsundervisningen utgå från det och sedan introducerar man allt svårare och mer komplicerade texter efter hand
- För att kunna stödja elevernas läsförståelseutveckling behöver man kunskaper om vad eleverna har för reell kompetens
- Läraren kan få syn på elevernas attityder till läsning och hur de närmar sig läsning (del 4, s.1).

 

Ett sätt att kartlägga elevernas kunskaper om och attityder till läsning är att göra läsarbiografier där eleverna kartlägger de erfarenheter de har av olika slags texter. Därmed visar de också vad de har för föreställningar om vad läsning och text är (del 4, s.2). I ett projekt med just sådan här kartläggning visade det sig att många elever inte räknade sig själva som läsare trots att de egentligen var stora konsumenter av text! De definierade en läsare som en person som läste skönlitteratur (del 4, s.2-3).

 

Se gärna undervisningsfilmen för del 4 för att se ett konkret exempel på läsarbiografi och hur man kan jobba med det!

Tips på sakprosatexter som kanske kan locka eleverna till läsning: dataspelsmanualer, instruktioner för hur man syr kläder, bloggtexter, facktidskrifter (del 4, s.3).

Del 5 handlar om att dekonstruera (bryta ner) sakprosatexten:
- Vad vill texten säga?
- Hur är texten uppbyggd?
- Vilka språkliga signaler använder skribenten i kommunikation med läsaren? (del 5, s.1)

Svårast texter är de utan röst och tilltal och som har mycket fakta (ämnesspecifika ord) som inte förklaras ordentligt. Elever måste göra sig inre bilder av det de läser – och det kan de inte när de inte förstår texten. Texten är död för läsaren. Det kan också påverka om texten är skriven för en annan målgrupp – då kanske eleven inte kan ta till sig texten (del 5, s.5).

Valet av text som man använder i undervisningen måste vara medvetet! I del 5 kan man läsa om ett exempel på en svårare och en lättare recension – den svårare texten hade svåra ord som inte förklarades och hade intertextualitet och referenser till historiska filmer och händelser. En sådan text kan inte eleverna ta sig an själva – det krävs att läraren i förhand har tänkt ut vad som kan komma att bli problematiskt och jobbar med det med eleverna. Den lättare texten hade en rubrik som följdes upp direkt i texten och svåra ord kunde förklaras m.h.a. sammanhanget. (del 5, s.6)

Tips: jämför en svårare och en lättare text och prata om varför det är skillnad med eleverna. De får se att texter ser olika ut och är olika svåra. (del 5, s.6) Förslag på arbetsgång – se s.7-8 (del 5).

Filmen ”Lässtrategier för argumenterande textläsning” visar ett bra pedagogiskt exempel på hur man kan gå in i en argumenterande text med eleverna (personligen anser jag dock inte att recension är speciellt mycket argumenterande – MEN arbetssättet gillar jag ändå). Ungefär så här gjorde de i filmen:
1: Gå igenom vad en recension är, vad man kan recensera, hur man bygger upp texten med tes och argument etc. Läs exempel tillsammans.
2: Läs en ny recension tillsammans. Gå igenom svåra ord.
3: Eleverna får jobba med texten själva. De ska ringa in tesen i en färg, ringa in argumenten i en annan, ringa in omdömen i en färg etc.
4: Eleverna får jämföra sina inringningar i grupper om 4-5 pers.
5: Jämför i helklass.

Blandade idéer och tankar som jag tog fasta på i våra diskussioner:
- Träna mer på att skriva texter 2 och 2
- Tidsbestämd skrivuppgift: ni får 15 minuter på er. T.ex. Skriv en insändare!
- Läs och diskutera sakprosa mer i sve/sva. Man måste inte ha så stort fokus på skönlitteraturen!
- Lästräna: varje elev får öva högläsning ca. 10 minuter med lärare. Både nonsensord och vanliga texter.
- Uppgift i metoden "Tänka högt": Eleverna får en text som de ska läsa. De ska spela in sig själva och berätta hur de tänker när de läser. Var tydlig i instruktionen till eleven om att hen ska säga vad hen tänker när hen läser. Sätt gräns på max 6-7 minuter inspelning per elev för att hinna lyssna igenom alla sen.