SVAtipset

Läslyftet är uppbyggt som så att man läser in sig på forskning inom ett ämne, planerar en aktivitet/lektion tillsammans med kollegorna som man genomför, och sen diskuterar man hur genomförandet gick. För några veckor sedan provade vi på metoden Tänka högt (Think aloud). Jag brukar försöka genomföra något själv som hör till temat för att dels lära mig något själv och utveckla min egen praktik, och dels för att kunna förstå bättre vad metoden/tillvägagångssättet innebär och därmed lättare kunna förstå de andra lärarna i diskussionen.

 

Tänka högt innebär att man som lärare visar för eleverna hur man tänker när man läser - man gör "tankestopp" och visar vilka strategier man själv tar till och man visar vilka textkopplingar man gör vid läsningen. Nedan följer en inblick i hur jag arbetade med "Tänka högt" tillsammans med mina elever, en grupp vuxna som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå.

 

1. Genomgång av textkopplingar – betonade att vi tolkar texter olika. Kopplingar: Text-Mig själv, Text-Världen, Text-Text

2. Jag högläste en tidningsartikel för eleverna: http://www.aftonbladet.se/halsa/article19769237.ab 

3. Jag läste om ett stycke av texten (se nedan). Jag förklarade att jag skulle göra tankestopp för att visa hur jag tänker när jag läser/tolkar texten. Fetstilt är sådant som jag stannade upp och sa till eleverna. Jag kopplade både texten till mig själv och saker jag har varit med om, till saker jag hört/sett och till andra texter. Oftast handlade det om att jag stannade till vid särskilda ord - ofta ord som jag dessutom misstänkte att eleverna skulle tycka vara svåra.

"Varför är då sömnrubbningar så farliga att man riskerar demens (tänker på en virrig gammal tant som inte vet var hon är, att dementa kan bli elaka och slåss, vi har en kurs som heter demensvård här på skolan)?

– När du sover så rensas (rensa = ta bort/plocka bort smuts, t.ex. rensa blåbär) ämnen bort som är skadliga för hjärnan (tänker på en bild av en hjärna som jag använder i gy-kursen när vi pratar om studieteknik). Ett av dessa ämnen är beta amyloid, säger Christian Benedict.

Det är ett protein (jag har läst om protein i många texter om dieter – det finns mycket protein i kött) som kan bilda plack (jag tänker på tandtroll och hål i tänderna, och en bok som jag läste när jag var liten; Karius och Baktus) i hjärnan och bedöms ha betydelse för utvecklingen av alzheimer. Alla friska människor har ämnet i hjärnan, men det rensas bort när man sover.

– Det sker framförallt under djupsömnen (djupsömn är när jag sover tungt, det går knappt att väcka mig). Om du inte sover tillräckligt eller sover dåligt kan inte det här skadliga (skadligt är något som inte är bra, jag tänker att det gör ont, aj) ämnet rensas bort ordentligt. Det kan vara förklaringen till varför de som inte sover tillräckligt har högre risk för alzheimer (jag måste sluta stressa så jag sover bra, rädd för att bli sjuk). På sikt kan dessa plack förstöra hjärnans funktion och minnesfunktion."

4. Eleverna fick läsa hela texten och samtidigt fundera på: Vad gör du för tankestopp? De fick skriva ner några saker de gör.

5. Vi pratade tillsammans om elevernas tankestopp. Vad associerade de till när de läste? Vi skrev upp på tavlan hur många olika slags kopplingar vi gjorde och kunde konstatera att det vanligaste var att koppla texten till sig själv, men det fanns även flera exempel på text-världen och text-text, t.ex. lärobokstexter som eleverna har mött om demens och protein.

6. Vi avslutade med att prata om textens uppbyggnad och form - hur en tidningsartikel ser ut (återkoppling till tidigare i veckan då vi hade pratat om just tidningsartiklar och notiser).

 

Min reflektion efteråt: Jag trodde att det skulle sluta med att eleverna enbart kopplade texterna till sig själva, och därför blev jag positivt överraskad över att de även gjorde andra textkopplingar. Det var flera elever som kopplade texten till andra "skoltexter" (bl.a. läroboken i samhällskunskap och läroboken i svenska som andraspråk) men även till andra artiklar och saker som de hade hört om demens och demensvård. Det blev intressanta diskussioner! Jag var lite rädd att textvalet skulle bli lite för svårt, och i efterhand önskar jag att jag hade gett eleverna ännu mer tid till enskild läsning (nu hade de ca. 25 min).

Mina tankar om metoden "Tänka högt": Jag tycker att det är en bra metod som kan locka igång eleverna att tänka lite själva "outside the box". Jag upplever att flera av eleverna kände "min tanke räknas" när vi pratade om vilka textkopplingar de hade gjort. De förstod att läsning inte enbart handlar om att kunna svara på frågor om innehållet utan att textkopplingen, att koppla texten till sig själv, erfarenheter och andra texter, också är viktigt för förståelse. Jag kommer definitivt använda den här metoden igen!